De elever som studerar tyska på grundskolan eller gymnasieskolan i Storuman möter vår lärare Grietje Garms. Grietje flyttade till Sverige från Tyskland 2013 och har här funnit sitt drömställe med utsikt mot Juktån. Hon har bott i Liberia, utbildat elever till vävare och nu vill hon forma en framgångsrik digital utveckling av skolan.
Hur kom det sig att du hamnade i Sverige?
– Jag ville flytta till Lappland första gången när jag var fem år gammal. Jag ville ha en ren och jag ville resa till snödrottningens isiga slott. Det var väl min mammas sagoläsning som väckte mitt intresse för de kalla länderna och för is och snö och såklart för naturen runt omkring den norra polarcirkeln. Pappas bokhylla innehöll en antikvarisk bok av Nansen och sin resa till Arktis med skeppet Fram. Denna bok var min favorit när jag blev lite äldre.
Min familj flyttade dock inte norrut utan det blev Afrika istället där vi bodde i två år nära ekvatorn i Liberia. Jag fick alltså skjuta upp mina planer med isslottet och det skulle dröja 40 år till tills jag äntligen fattade beslutet att dra dit jag ville sedan barndomen. Mina egna fem barn var då vuxna och det kändes som en bra tidpunkt att flytta. Jag kom hit 2013 och det bästa är att jag hittade mitt drömställe – inget slott men ändå ett hus mitt i naturen med utsikt mot Juktån. Varje gång jag kommer hem tänker jag på hur bra jag har det som får bo så här.
Vad gör du på jobbet?
– Först och främst är mitt uppdrag att undervisa tyska på grundskolan och på gymnasiet. Gymnasieeleverna undervisas på fjärr vilket jag tycker är en stor fördel då vi på det viset får ihop fler elever tillsammans med eleverna på Tärnaby Alpina Gymnasium. Språkämnena syftar ju just på kommunikation och interaktionen och när eleverna kommer från olika delar i landet gynnas alla, tror jag.
– Därutöver är jag med i ett Ifous-forskningsprojekt som syftar på att vidareutveckla fjärr- och distansundervisningens didaktik för att kunna möjliggöra tillgång till likvärdiga utbildningar för alla elever. För oss här i glesbygden är det såklart särskilt intressant då lärarbrist på så sätt inte utgör en begränsning när det gäller att kunna läsa alla ämnen.
– Utvecklingsgruppen på Luspen är ett tredje uppdrag jag jobbar med. Luspen är en fantastiskt bra skola och utvecklingsarbetet fokuserar på att bli ännu bättre och att säkra framtiden för skolan genom att dra hit fler elever.
Luspen är en fantastiskt bra skola och utvecklingsarbetet fokuserar på att bli ännu bättre och att säkra framtiden för skolan genom att dra hit fler elever.
Grietje Garms
Vad har du för utbildning?
– I grunden är jag utbildad som yrkeslärare men eftersom utbildningen i Tyskland är helt annorlunda när det gäller praktiska ämnen så fick jag utbilda mig en gång till här i Sverige. Jag läste ämneslärarutbildning för gymnasieskolan med ämnena tyska och SVA för att få den svenska lärarbehörigheten också.
Vad jobbade du med i Tyskland?
– I Tyskland hade jag vid sidan om min undervisning även en lärlingsverksamhet där jag utbildade några elever till vävare. Jag tycker mycket om det tyska yrkesutbildningssystemet då eleverna från början är anställda på sina respektive företag vilket gör att de samlar ihop otroligt mycket erfarenhet inom yrket. Några skolämnen läser de 1–2 dagar i veckan.
Senare fick jag en anställning som projektledare på ett HVB-ungdomsboende. Mitt uppdrag där var bredvid projektledning även undervisning för barn som inte kunde integreras i skolan. Barnen fick då göra allt skolarbete på boendet. Under denna tid utbildade jag mig även till systemisk familjeterapeut vilket var en mycket spännande resa som jag aldrig har ångrat.
Du undervisar just nu i Tyska 7, en kurs som inte är helt vanlig på den här nivån. Berätta om den!
– Detta läsår har jag fått äran att undervisa i Tyska 7 vilket naturligtvis inte händer så ofta då kursens mål ligger på en väldigt hög nivå som vanligtvis inte ingår i gymnasieutbildningen. Kursinnehållet är då mycket mer inriktat på komplexa och teoretiska ämnesområden vilket kräver en hel del läsning men även filmanalyser eller förståelsen av talat språk. Vi har läst en forskningsartikel på tyska om ”Dunkle Materie” vilket jag, som inte hade läst så mycket om det innan, tyckte var väldigt spännande. Man lär sig alltid något själv när man söker material som möter elevernas intressen och som går att diskutera ur olika synvinklar. Just nu håller vi på med ett politiskt ämne där vi med anknytning till en artikel om Angela Merkel kommer att diskutera frågan om kvinnliga ledarstilar (om de överhuvudtaget finns).
Vad ser du fram emot just nu?
– Jag älskar vintern men just nu ser jag fram emot sommaren då vi möjligtvis kan släppa Coronafrågorna lite grann. Jag har egentligen aldrig upplevt förut att jag är långt borta från min familj men när gränserna stängdes så blev det helt plötsligt helt annorlunda. Jag har mina föräldrar kvar i Tyskland som fortfarande bor själva utan hjälp och då är det såklart en viss sorg och tankar kring hur de kommer att klara sig genom det här.
– Yrkesmässigt så ser jag fram emot all utveckling som sker i syftet att även pedagogiskt möta framtidens behov t.ex. vad som gäller digital kompetens. Den digitala världen öppnar så otroligt många dörrar. Att digitalisera bara för att var igår. Nu gäller det att forma en framgångsrik utveckling.
Text och foto: Ina Tenghall